Långsamhetens lov

stilllife.poster.ws_När vi såg filmen Still Life den 4 februari på kafébio i Kulturhuset Hav och Land kom jag osökt att tänka på Owe Wikströms bok ”Långsamhetens lov”. I boken kan man läsa att långsamhet i bland är outhärdlig och trist, men att långsamhet också föder eftertanke och reflektion. När vi gick ut från bion var det just eftertanke och reflektion som hjärnan ägnade sig åt.

Gillar du action är filmen ingenting för dig. Men vill du se en annorlunda, lågmäld och framförallt tänkvärd film, så är det inte bortkastad tid att se Still Life. Den handlar om John May en kommunalarbetare vars uppgift är att hitta anhöriga till personer som dött ensamma. Han är noggrann och organiserad på gränsen till besatthet och tar sitt arbete på stort allvar. När hans avdelning ska bantas och John blir uppsagd, anstränger han sig till det yttersta med sitt allra sista fall. En gripande berättelse om livet, kärleken och livet efter detta. John May ger humanismen ett ansikte. Han behandlar alla människor han möter, även de från samhällets bottenskikt, med respekt och medkänsla. Slutet är oväntat och mycket rörande. John May spelas av den brittiske skådespelaren Eddie Marsan, som gör en strålande rollprestation. Ett mästerverk i det lilla formatet!

Betyg: 4 av 5 kompottpäron

Eva & Conny